Tankar Som Måste Komma Ut
Jag och Jack har ju fått lite olika resultat när vi gått upp i de nationella klasserna, på regional nivå gick det ju bättre. Men, det säger ju sig självt. Nivån och kraven höjs enormt mycket mellan nationellt och regionalt även fast man kanske inte tror det. Det finns ju trots allt en anledning till att man måste kvala för att rida nationellt..
Men samtidigt är det en sak som är rätt bra, att vi alla kan ligga på olika nivåer och fortfarande prestera bra i klasserna som passar precis en själv. Om alla hade tävlat mot varandra och det inte funnits indelningar, så som lokalt och regionalt eller LC och FEI till exempel, hade det ju inte varit lika roligt. Då hade man kanske aldrig kommit hem med den där blågula rosetten och stora plaketten, eller känslan av att ha kommit bland de 15 bästa en enda gång. Vi alla har olika förutsättningar och därför ska man enligt mig kunna rida precis vilken klass man vill, utan att någon ska lägga sig i. Alla har ju en story bakom sig, och ingen ska behöva titta frågande på startlistan när den där FEI hästen ska rida en regional LA:P1, eller varför 110 cm hästen rider en 80 cm klass. Ingen vet hur ryttaren har tänkt bakom den anmälningen, och ingen ska egentligen bry sig. Det kan vara allt från att ryttaren känner sig osäker och vill göra en bra runda på en lägre höjd, eller att FEI ekipaget inte sätter sina skrittpiruetter på träning av något skäl. Man ska alltid känna efter själv vad man vill göra, samtidigt som man ska våga ta nya utmaningar och utmana sig själv och se om man klarar av det.
Ingen ska heller behöva slänga ur sig kommentarer så som att "Men det är väl klart att hon vinner, hennes häst gör ju allt själv. Den har ju vunnit SM, så ryttaren behöver ju bara åka med" eller "De har ju åkt över land och rike för att hitta hästen som hoppar av sig själv eftersom att ryttaren inte kan rida. Det ser du väl" . Om hästen hade gjort allt själv hade det inte gått, det är trots allt ekipaget som presterar! Man måste fungera som ett ekipage, annars går ingenting. Alla sådana kommentarer är helt falska!
Jag har ju inte riktigt pressat för att ligga på topp i nationella klasser, utan att detta året har varit för att känna in oss i de klasserna så att vi nästa år kan levera jättebra. Allt annat som kommer på vägen så som SM kval osv är ju bara en stor bonus. Jag är ju trots allt bara snart 14 år och är bland de yngsta i d-ponny gänget. Men nu när det funnits en anledning till att vi inte fått fram den där höjdartraven jag fått lukta lite på i vissa ridpass, eller att vi fått taktmissar och inte klarat travökningarna för att han har haft ont i framhovarna känns det faktiskt som att det bara kan gå mycket bättre för oss framöver. Jag hoppas i alla fall att mina tankar stämmer någorlunda. Vad tycker ni om detta?
Kommentarer från er:
Svar:
om du menar till mig, så ska du veta att jag kämpar precis lika mycket som alla andra. men visst, har du fått den uppfattningen så. det där sårade mig dock rejält.
menar du allmänt till inlägget, så håller jag inte med. ekipaget måste få ha en chans att jobba upp sig tillsammans.
crackerjack.blogg.se
Svar:
Åh skönt att vi är flera som tycker likadant! ;)
crackerjack.blogg.se
Svar:
Tack så jättemycket fina Ebba, kan bara säga detsamma till dig! Älskar dig med.
crackerjack.blogg.se
Svar:
Gullig du är! Man ska inte gå upp i klasserna förrän man är redo, och ska ju inte känna någon press alls. Samtidigt kan man också utmana sig själv ibland, men det måste ändå kännas rätt! Du gör helt rätt :)
Tack så mycket, jag har som tur är inte fått så mycket av detta emot mig, mest bara en tanke som jag ville dela med mig av! Men tack du :)
crackerjack.blogg.se
Svar:
Nej det är sant, det är en fördel såklart! Men i många fall är det också svåra hästar att rida eftersom det finns så många "knappar" att trycka på ;)
crackerjack.blogg.se
Trackback